Bygga ett hus på naturens villkor.

Allan Spiegel, inredningskonsult, Villa Altona i Sollentuna

Allan Spiegel svarar inte som en arkitekt, och han svänger sig inte heller med några branschfloskler. Men han berättar för dig om sin kärlek till tillverkningsprocesser, hur hans hjältar bland inredningsarkitekterna har påverkat honom, och hur ljusa och öppna rum kan vara ett sätt att bjuda in människor till hjärtpunkten i varje hem – köket.

Allan är en självlärd inredningskonsult som arbetar med några av de största butiksmärkena, restaurangerna och hotellen i Sverige. Han surfade runt på internet en dag 2011, och det ledde till att han investerade i en unik bit mark i Sollentuna utanför Stockholm. Det var ett språng ut i det okända som tog inredningskonsulten till en värld av arkitektur och byggarbete, men på hans egna villkor.

Marken formades under den senaste istiden, och den har en unik topografi där Allan tillsammans med en arkitektduo och två arbetare bestämde sig för att skapa sitt hem: Villa Altona. Ett hus som vägrar att sätta sig över naturens gränser, utan snarare blir ett med sin omgivning.

Vad betyder namnet Villa Altona till att börja med?
Altona är en del av Hamburg som min familj kommer ifrån. Och så heter också mitt företag. Idén från början var att göra Altona 1 och sedan bygga fler hus, Altona 2 och 3 och så vidare. Det finns inga handfasta planer på att uppfylla den visionen än så länge, men det kommer nog att bli fler hus.

Som inredningskonsult arbetar du mest med möbler. Varför valde du att bygga ett helt hus?
Den som tillverkar skåp kan också bygga ett hus. Det går alltid att lära sig mer och det mesta är möjligt. Alla sa att ”det där klarar du aldrig”, men det gjorde jag. Jag lyckades. Huvudsaken är att man är en händig person. Det går att lära sig allt man vill under processen, från nätet eller från andra.

Skulle du ha byggt det här huset om det inte vore för att just den här tomten föll dig i smaken?
Nej, inte det här huset. Det här huset är väldigt specifikt för den här typen av terräng. Det följer topografin och terrängen, därför är huset delat i fyra nivåer som följer naturen. Marken är uppdelad i fyra sektioner där väggarna och husets form anpassas till terrängen. I Sverige skulle man normalt spränga för att jämna till ytan, men jag gillar inte det. Jag ville bygga runt terrängen istället.

Det tog dig ett och ett halvt år att bygga huset från golv till tak. Ni var aldrig fler än två som arbetade på huset samtidigt. Hur visste du när du var klar? Kändes det som hemma?
Jag kände mig hemmastadd direkt. Vi flyttade in medan vi fortfarande jobbade med projektet. I början fanns det inga badrumsdörrar, vi hade draperier. Det fanns inga trappor, så vi använde stegar. Jag kan inte säga ett datum när vi flyttade in. Jag vet inte ens när det skulle kunna ha varit. Jag kände mig hemmastadd från början.

Villan ligger i stadsmiljö bland byggnader med olika influenser. Det är nästan som att bo i en oas där stan möter skogen. Föredrar du stan framför landet eller vice versa?
Jag valde den här tomten eftersom den ligger nära båda världarna och eftersom Sollentuna är en trevlig kommun att bo i. Jag föredrar båda miljöerna, men jag gillar faktiskt stan mer än förorten. Vi hamnade i Sollentuna på grund av barnen och skolorna. Om det bara var upp till mig, och jag levde ensam, skulle jag välja att antingen bo i stan eller ännu närmare naturen.

Ditt arbete kretsar kring hotell och restauranger – platser som är sociala av naturen. Hur avspeglas det i ditt hem?
Om man tittar på en ritning över en lägenhet eller ett hus, är vardagsrummet normalt alltid större än köket, och man har oftast en matplats som aldrig används. Men när man besöker någon uppehåller man sig alltid i köket. Om man är på fest är alla i köket. Det är alltid så. Vardagsrummet behöver faktiskt inte ha samma utrymme. Det är ett rum man oftast använder när man är ensam eller med familjen. Köket är mötesplatsen.

Var det ett medvetet val att börja arbeta med restauranginredningar?
Det bara blev så att jag arbetade i de miljöerna, men jag tror att den stora beröringspunkten är att personer som tycker om mat och som arbetar med mat talar samma språk. Jag gillar också att laga mat, så vi är samma slags människor och vi kommer bra överens.

Varifrån har du fått ditt matintresse?
Vi har alltid gillat matlagning i min familj. Min mamma ägde en restaurang, och det gjorde jag också ett tag. Jag jobbade deltid på restauranger när jag var yngre. Och min mormor kunde tillbringa hela dagarna med att laga mat. Det är sant, direkt efter frukost började hon att laga middagen. Jag tror det är därför jag förstår smak och hur man får ihop saker och ting.

Hur skulle du beskriva en sådan person?
De flesta är kul, och de har humör. De gillar mat och dryck, är sociala varelser och för det mesta trevliga personer. Inte alltför pretentiösa.

Det finns en karakteristisk skandinavisk designstil. Ditt hus och dina möbler känns ljusa och öppna och inte helt typiska för det här området. Hur skulle du beskriva vad som har påverkat dig?
Jag tycker om skandinaviska möbler, men om jag skulle säga vad jag gillar att ha i bostadsrum, så föredrar jag spanska företag och designer. Jag tycker de är enklare och mer poetiska än andra. När det gäller kontorsmöbler så föredrar jag den tyska stilen. Allt har att göra med funktion. Den typiska danska retrostilen är något som är väldigt trevligt och populärt, och jag använder den mycket i arbetet med restauranger, men jag föredrar spansk och tysk design.

Du är självlärd och har aldrig varit anställd i någon traditionell byråmiljö. På vilket sätt tror du att din process, och i slutändan din stil, skiljer sig från andra som har arbetat som anställda på byråer?
Jag gör till exempel aldrig några ritningar på datorn. Jag gör alltid några handritningar för mig själv och sedan går jag direkt till att bygga prototyper. Jag arbetar alltid i full skala. Andra jobbar med 3D-ritningar, men det tycker jag inte är lika roligt. Med en direkt prototyp kan man med en gång se att ”Åh, den här är för hög eller för låg”, och jag är säker på att det är en mycket snabbare process. Annars lägger du ned tid på att göra en 3D-modell som kan se jättebra ut i det skedet, men i slutändan ser det konstigt ut i verkligheten, eller vice versa.

Det låter som om du föredrar att ha en mer praktisk inriktning på ditt arbete. Vilken roll har tekniken i ditt liv?
Jag tycker att teknik är väldigt bra om man ser till maskiner och tillverkning i möbeldesign. Men ja, jag gillar i ärlighetens namn att göra saker mer för hand. Jag gillar att lägga på en vinylskiva. Jag tycker om analoga processer. Jag är väldigt gammalmodig på det sättet. Den enda teknik jag använder är när jag lagar mat: min spis, diskmaskinen, köksgeråd. Det och att jag lyssnar på Spotify.

Finns det något annat som påverkar ditt liv och arbete?
Jag är rätt tråkig på det sättet. Jag tycker om naturen och jag gillar fabriker. Jag gillar tillverkning, och jag tycker verkligen det är kul att besöka fabriker. När jag besöker en ny kund eller tillverkare, brukar jag alltid be dem att visa mig anläggningarna. Jag är som ett barn faktiskt. Om det finns någon maskin som jag inte sett förut, kan jag fråga dem om jag kan få arbeta tillsammans med dem under en hel dag för att se hur allt blir till en enhet. Jag tycker det är jätteroligt.

Föredrar du funktion eller skönhet?
Funktion.

Varför det?
Eftersom man lever funktionellt. Det måste självklart finnas trevliga och vackra miljöer, men om man bara lever i skönhet är det omöjligt att leva ett normalt liv. Då måste man planera allting och ställa det i ordning hela tiden.

Har du samma synsätt vad gäller inredning?
Ja, men jag skulle säga att funktion också är skönhet. Ta till exempel en stol. Det viktigaste är att den är funktionell. Man måste verkligen börja med att göra den bekväm. Den måste också vara hållbar. Man är en mycket bra möbeltillverkare om man kombinera det. Det finns så många stolar som ser bra ut men som inte går att sitta i, men enda skälet till att en stol finns är att den ska vara skön att sitta i.

Vad är fult för dig?
Om det gäller byggnader och möbler, så tycker jag att man måste vara ärlig och inte bara titta på rådande trender. Om man tittar på en restaurang är det alltid en skådeplats. För mer långsiktiga projekt, framförallt för möbler, måste man tänka mer långsiktigt också. De möbler jag jobbar med är mycket dyra, så om jag köper dem vill jag att de ska hålla i många år. Det måste finnas en mening med allt, och det tycker jag är viktigt.

Hur kommer det här tankesättet in när det gäller hus?
Samma sak gäller för hus. Om man har ett hus från 1920-talet, är det bästa att behålla strukturen i den stilen helt och hållet. Inte förvandla olika rum till olika tidsåldrar, utan låta det överensstämma med byggnadsepoken. När det gäller möbleringen så kan man experimentera lite mer med olika epoker. Det finns inga fula tidsepoker.